Magnolian

Magnolian -Afasi &Filthy

I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar

Såstod han där och bara samla sina sinnen

Som om resten av dan inte var värt nåt att ha

Om han inte fick andas in av vinden

Och dom andra dom lät honom va

Det var nog lika såbra för han stod med tankarna i himlen

Och där kunde han ståoch stirra sejblind på

Magnolian påandra sidan grinden

Tidigare var dom grannar som kom med matkassar

Påväg hem ifrån jobbet möttes pågatan stanna och prata

Dom bodde gårdarna brevid varann

Och lät ungarna springa där emellan alltid nån som hade tid med dom

Dom hade flyttat in ungefär vid samma tid

Sagt nåt i stil med lycka till och hjälpt varandra packa in

Grannsämjan dom emellan hade landsgränser mellan sej

Men icke desto mindre var dom samstämda

Men dom blev bemötta påolika sätt

Den ena med vördnad den andra med skepsis trot eller ej

Märkligt hur närliggande områden skiljer sej

Fina formuleringar kompletterar det bilden säger

I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar

Såstod han där och bara samla sina sinnen

Som om resten av dan inte var värt nåt att ha

Om han inte fick andas in av vinden

Och dom andra dom lät honom va

Det var nog lika såbra för han stod med tankarna i himlen

Och där kunde han ståoch stirra sej blind på

Magnolian påandra sidan grinden

Här möttes kåkar ifrån 1800-talet med

Dom yngre lite fattigare och såvar det med de

Tblev dom oroliga för ungdomarnas framfart

Var det för kaosartat skulle allt bara bli pannkaka

Han var av en annan uppfattning och kände sej maktlös

Och rös när han tänkte påatt

Det kändes lite grövre än att dom bara spelade ett spratt

När dom delade upp allt och placerade i fack

Där bodde mest grannar mot brott mest pensionärer

Som kände marken är vår vi stannar och slåss för allt i världen

Det här är vårt det där är ert när allt kommer omkring

Får vi se hur svårt det är att förstånär det kommer en grind

I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar

Såstod han där och bara samla sina sinnen

Som om resten av dan inte var värt nåt att ha

Om han inte fick andas in av vinden

Och dom andra dom lät honom va

Det var nog lika såbra för han stod med tankarna i himlen

Och där kunde han ståoch stirra sej blind på

Magnolian påandra sidan grinden

Det var gesten som han satte sej emot

Att han blev behandlad som en liten stackars idiot

En som inte hade nånting där att göra

Skulle inte springa som han ville och komma där och störa

Ett litet problem i bland många

Många med honom såg det bortom horisonten som en del i det långa

Hur det skiljer sej och hur man skiljer av

Och låter relationenerna gräva sin egen grav

Det var en sktisak det visste han

Men med en bitter smak blev det en principsak

Och såkom den dagen grinden vid magnoliaträdet

Från och med nu såfick han bara känna doften av det

I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar

Såstod han där och bara samla sina sinnen

Som om resten av dan inte var värt nåt att ha

Om han inte fick andas in av vinden

Och dom andra dom lät honom va

Det var nog lika såbra för han stod med tankarna i himlen

Och där kunde han ståoch stirra sej blind på

Magnolian påandra sidan grinden