歌词
Försiktigt söker sig sorgen
Ner över min åldrade kind
Förvånad lämnar den borgen
Som en fjäril sin vintervind
Men bländad och oförberedd
Är jag rädd
Förvirrad förförs den av vinden
Bort över farliga fält
Men förvissad om att
Nå'n stängde in den
Börjar den ana
Vilka villkor som gällt
Och hur det är att inte bli sedd
Jag är rädd
Du som skulle va' god
Du som skulle va' stor
Du vars skuldbörda saknar ord
Du var till det yttre en fjäril
Fri men fångad som jag
Men där inne och det var för jävligt
En spindel med ett bortrövat jag
Ett offer som vävde sitt garn
Runt sitt eget barn
Men din trötthet föll sent på kvällen
Daggen den dröjde sig kvar
På knoppar och smultron på ställen
Glömda se'n tolvtusen da'r
Här står en förvuxen karl
Med sitt gömda barn
Låt mina blommor slå ut
Åh, innan tiden tar slut
Åh, jag vill leva en tyst minut
Nu fast flamman är gammal
Nu när skalet är blött
Av tårar och snart faller samman
I sorgens mortel stött
Låt det ske så jag kan återse
Liv var du än bor
Kom, kom till min bro
Möt mig så jag får lugn och ro
Förvirrad förs den av stormen
Bort över okända hav
Men förvissad om att nå'n tycker om den
Orkar den ana vilka villkoren var
Och hur det känns
Att bli sedd av sig själv
Låt mina blommor slå ut
Åh, innan tiden tar slut
Åh, jag vill leva en tyst minut